tovemariecamillajohansson

Jag förstår mig inte på tjejer som inte bara en gång utan gång på gång på gång låter sig såras av en och samma kille. Om ni nu är menade för varandra, borde de då vara så jobbigt för er att hålla ihop?
Bråk efter bråk, tårar efter tårar. Hur mycket tänker ni ta?

Jag förstår inte hur man kan vilja vara med någon som gör en olycklig när de finns miljontals andra där ute som vill göra en glad.
En tjej sa en gång till mig "vi bråkar så mycket för att vi älskar varandra för mycket"!
Jag kan verkligen inte se hur det kan stämma, om man älskar varandra, vad finns det då att bråka om? För man litar väl på den man älskar? Och älskar man varandra gör man väl inget för att såra den andra? Eller har jag helt fel?

Malin och Jesper är nog de perfekta paret som bevisar att riktig kärlek finns. Att kärleken finns utan bråk. Att kärlek finns utan tårar. Att kärlek finns utan svek.



Så vad håller ni andra på med?
Är de äkta kärlek ni säger att ni har, så varför bråkar ni?
Visst förstår jag att man småbråkar de gör alla, men stora bråk som ifrågasätter er själva om de är rätt eller fel. Men sedan väljer ni ändå att de är rätt att ni är tillsammans. Om de är rätt bör man då ifrågasätta?