om du bara tog dig tid skulle du förstå
Ena stunden är allt bra och de känns som om allt kommer lösa sig utan att jag ens nämner något, sen andra så känns det som om jag kommer att spricka vilken sekund som helst! Så mycket känslor som vill komma fram. Saker som skulle vara så skönt att få ur mig. Men är de verkligen det rätta? Eller ska jag gå runt och må såhär? Inte som att du kommer komma och fråga hur jag mår ändå, eller vad som är fel. Du är för upptagen med ditt.
Om du bara visste hur du får mig att må ibland..
Kommentarer
Trackback
