ett sista farväl


Begravningen var fin och enkel, massa släkt!
Nu kändes det verkligen att man aldrig kommer få vara henne nära. Inte kul! Men hon är med gammelmorfar nu och de känns bra. Finns inte så mycket mer att säga, vill inte öppna upp mig så mycket igen, inte just nu.

Är för tillfället ensam hemma, Robert är och köper lite donken och resten av familjen är kvar i gammelmormors lägenhet.
Ska ner och se lite på tv tänkte jag och dricka te, har en liten söt hund som går efter mig vart jag än går. Lilla Ginza. Just nu ligger hon har bredvid mig med huvudet i mitt knä. Så söt.

På fredag blir de kanske utgång med sysslingarna från göteborg och mammas kusiner som är i våran ålder. Vore faktiskt himla kul men jag är inte hundra på att jag tänker följa med de beror lite på vad dom ska och så men jag tror jag är på.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0