tovemariecamillajohansson

Då har jag nys kommit hem från gammelmormor, kan ju berätta att de var värre än vad jag trodde... Känns inte direkt bra att se henne sådär. Man kan säga att hon tynar bort sakta eftersom hon varken äter eller dricker. Usch.

De är så hemskt att se alla bli tårögda och börja gråta. Känner mig som en maskin utan känslor, då jag själv aldrig gråter. Och skulle jag göra de skulle jag aldrig kunna göra det framför folk.

När vi kom dit var de fullt av folk och de kom även ännu mer senare, så vi fick oss en liten släktträff.
Roffe, Whan, Benny, Ronny, Ann, Fredrik, Alsira, Börja, Kjelle och även någon jag inte riktigt kommer ihåg namnet på.

Jag har inte träffat Ann (mammas kusin) på länge så jag fick mig en liten chock när jag såg henne. Hon var jätte liten och smal. Tror nog inte att vi är så värst lika längre, men iofs sånt där ser man ju inte själv utan omgivningen.

Tänkte jag kunde vara snäll och bjuda på en bild som visar en liten del av släkten på mammas sida.


Från vänster: Christian (syssling, Johan (syssling, den maliga jag), Benny (mammas kusin, Whan, Roffe (mormors bror), Ronny (mammas kusin), Gammelmormor, Ann (mammas kusin, Mormor, Annelin (moster)