komiskt
Hela situationen är så jävla komisk. Kan inte göra annat än att skratta åt den. Förut var jag så himla sårad och besviken, visst det är jag fortfarande men jag börjar helt enkelt inse att man inte kan göra annat att att skratta åt det. För det känns som ett stort jävla skämt. Kanske börjar jag glömma?
Aja skitsamma. Skratta vidare. Nu ska jag se på Greys.
P.s jag har bytt hårfärg IGEN.
Bild från min 18års dag, den gamla goda tiden. Fan vad lycklig jag var då.
Nu går bara livet utför, visst jag har fortfarande min 20års dag att se framemot men sen då?
Vad längtar man till sen? Pensionen?
Kommentarer
Trackback
