tovemariecamillajohansson

Min lilla farfar var värre än jag trodde. Jag fick verkligen en chock när jag såg honom. Jag trodde jag skulle få se honom som han alltid har varit. Men det jag fick se var något jag aldrig hade kunnat ana. Men ändå känns det som att jag har sett det här förut..
Han låg där i sängen med uppsvällda ben och halsen hade också svält upp. Han kunde knappt prata men glimten i ögat hade han fortfarande. Och har han bara kvar den där glimten så kommer det ordna sig.
Mamma och pappa tror inte att han kommer kunna gå igen men efter som jag är sån som vägrar tro på utförsbackar när det väl kommer så tänker jag fortfarande tänka att allt kommer bli bra igen. För det är min farfar och han är en stark människa. Han säger alltid att jag är den starka i familjen och om det nu stämmer så har jag fått det från honom. Min farfar.
Att inte visa sig svag är något som ligger i oss. Min pappa är likadan.
Så han kommer bli bra. Han kommer vara upp och gå snart igen ska ni se.